morochdotters.se

Igår ägnade jag och min syster dagen åt att gå igenom skåp och vind tillsammans med mamma i hennes hus. Det är otroligt vad som får plats i alla skrymslen. Somligt har vi tagit vara på, men det mesta har sorterats ut för att forslas bort, till loppis och till tippen. Vi körde dit en vända igår och det lär bli ett par turer dit i dag också. Somliga saker har helt enkelt tjänat ut för länge sedan, men sorgligare är det att se saker som helt enkelt blivit förstörda över att förvaras för lång tid utan att användas. Eller jättefina barnkläder från 40-tal och 70-tal som hade varit roligt att få använda till våra barn, men nu har barnen blivit för stora... Nu är de dock tvättade och jag hoppas att de via bekanta eller loppis kan glädja några andra barn istället...

 

Isa ställde en väsentlig fråga igår, då vi höll på som mest: " Jaha, vad lär vi oss av det här?" Förhoppningsvis fler saker - men framförallt att inte samla för mycket på hög. Att istället lämna saker vidare till andra... Jag tänker på orden ur Matteusevangeliet: Samla inte skatter här på jorden, där mal och mask förstör och tjuvar bryter sig in och stjäl. Ty där din skatt är, där kommer också ditt hjärta att vara. På ett sätt är orden hårda, men det ligger mycket i dem. Dels att saker riskerar att förstöras, istället för att glädja andra, då vi stoppar undan dem. Men också att allt det vi samlar på oss upptar vår tid. Det ska ju skötas om och tas om hand. Och ju mer saker vi har desto längre tid tar det att städa... Men allt det där är lättare sagt än gjort. Nu drar jag snart hem själv med ytterligare några saker till vårt hem. Saker som bär minnen med sig. Minnen av min farmor och mormor. Minnen av deras hem och minnen av saker vi har gjort tillsammans... Det är inte enkelt det här med saker.