/
Allmänt /
Vardagsprat /
Svara inte på allt
Vad skulle hända om vi inte
lyssnar på alla signaler?
Det var i slutet av dagens yogapass som instruktören ställde frågan. En av oss började stretcha i stället för att stanna kvar i meditationspositionen som tänkt var. Och instruktören fortsatte ...det finns en tanke med de positioner vi gör och flödet däremellan. Ibland kan det vara bra att inte ge efter för impulsen att stretcha, även om det är skönt. Det är också överförbart till livet. Vet ni hur många gånger vi öppnar våra telefoner per dag, på impuls, så fort vi inte är upptagna med något annat? Någon i salen gissar på 100 gånger. Nej, det är faktiskt 200 gånger per dag. Vi skulle nog må bra av att dra ned det till 100 gånger...
Efteråt har jag fortsatt att tänka på det där med att reagera på signaler, utan att reflektera över om det är bra eller inte. Vi bombarderas av signaler, både utifrån men också inifrån oss själva. Signaler vi är lärda att respondera på. Signaler som blivit till mönster i vår vardag. Att aktivt låta bli att reagera på dem kräver ett jobb. Det tar tid att lära om. Men jag tror att det kan var värt det - att sortera ut vad jag ska svara på och när.
Med tacksamhet tänker jag tillbaka på retreaten jag höll i i lördags. Retreat är ett sätt att lära sig att sortera intryck, genom att medvetet begränsa dem för en tid. Att vara tyst, att röra sig i ett lugnare tempo, att välja bort en del av det som annars är min vardag - det ger en välbehövlig vila. En vila för hela kroppen och inte minst för hjärnan. Retreat för mig är som att knacka på sin egen inre dörr...
/Elisabet :)
Här skriver jag om mina tankar inför retreaten i lördags.
I september 2015 hade jag själv förmånen att få delta i en fem dagars lång tyst retreat på Styrsö. Så skönt att bara få vara deltagare, helt utan ansvar. Det skapade andrum.