morochdotters.se

 

I samma tidning skriver Eva Eriksson, 19 år, en insändare. Under sin resa i Australien får hon återigen höra om hur farligt det har blivit att bo i Sverige och än en gång protesterar hon mot bilden som målas upp. Nu skriver hon till oss alla: Vi måste bekämpa ryktena om Sverige.

 

Rädsla är ett effektivt vapen för att bryta ner människor. Därför kan jag inte låta bli att reagera på allt prat om rädsla, allt prat om behovet av att skydda gränser, bygga upp försvar och att se om sitt eget hus. Det betyder inte att jag inte känner oro över den utveckling vi ser i vår värld. Inte minst en oro över rykten utan verklighetsförankring och berättelser som lever sitt eget liv. Men jag tror att det vår värld behöver är mer samarbete, mer av goda relationer och samtal och färre vapen. Det vi inte känner till skapar rädsla. Det vi lär känna kan vi också hantera. 

 

Vissa ord stannar kvar hos oss. Det är säkert tre år sedan jag fick en fråga från en av försäljarna av tidningen Situation Stockholm:

- Vet du vem främlingen är? 

- Nej.

- En människa som ännu inte har blivit din vän.

Så sant. Varje främling är en möjlighet till en ny vänskap. Hur vi använder språket är viktigt. Hur vi går in i ett första möte med en annan människa är också viktigt. Om handen är öppen och välkomnande, eller knuten och avvisande spelar stor roll för hur reaktionen blir från den andre. Och det är alltid vi själva som väljer hur vi vill gå in i mötet med den andre. Själv hoppas jag på fler vänner.

 

/Elisabet :)