morochdotters.se

Efter tre dagar med kollegor i ett utbyte av tankar och nya impulser från föreläsare, har jag landat hemmavid. Återstår efterarbetet. Det där som det långt ifrån alltid finns tid för i våra arbetsliv. Att låta saker smälta och landa. En del känns mer viktigt än annat. Som sådant som hakar i de processer jag står i, både för egen del och tillsammans med andra. Processer och berättelser.

 

Språket och berättandet är just nu det jag brinner för mest för. Jag letar efter orden och uttrycken. Jag söker efter verktyg för att hjälpa andra att hitta sitt personliga språk, för att kunna prata om det som de upplever är viktigt. Vi kan aldrig få för många språk för att kunna uttrycka det som är centralt för oss i livet. Det talade språket, det skrivna, det målade, det spelade, det sjungna, det dansade... Och vi behöver få spegla oss i och brottas med både våra egna berättelser och andras. I mötet med den andre hittar vi oss själva. Vi får ta spjärn emot det som berör och stör, för att hitta det som är kärna och identitet. Kärna och identitet både i ett jag och ett vi.

 

/Elisabet :)