/ Allmänt / Vardagsprat /

Tid, detta märkliga fenomen

Tänk att det ska vara så svårt att få tiden att räcka till! När jag beklagar mig för mannen får jag bara till svar att alla får lika mycket tid. Och ja - det är ju sant förstås. När jag då säger att jag gärna skulle vilja få en eller två timmar till på dygnet, i alla fall ibland, blir svaret - "Du skulle ändå aldrig få tiden att räcka till. Du hittar alltid på nya saker att fylla den med." Och ja - det är ju också sant.
 
Återstår att ta sig tid och att prioritera. Ibland underlättar det att ta sig till en plats där inte alltför mycket annat pockar på uppmärksamhet. Så mellan två uppdrag i dag satte jag mig helt enkelt på en sådan plats, med ett par böcker och ja, jag läste faktiskt. Och jag kom i alla fall en bit på väg i kurslitteraturen. Det känns bra, eftersom det är vad jag vill.
 
Så nu ser jag tillbaka på en riktigt bra helg. Fylld med härlig familjegemenskap, då min bror och syster var hos oss tillsammans med sina familjer och vår mamma. 15 personer runt borden för att fira yngsta dotterns konfirmation. Eftersom vi bor så utspritt så är det sällan vi ses alla samtidigt. Att ses blir därför något av en högtid i sig. När jag nu också fick till den där lästiden, så blev det lite pricken över i:et. Både fullt hus och egentid. Kan det bli bättre? 
 
/Elisabet :)
Blogg / Familjeliv / Mor och dotter blogg / Studier