God jul
På ett av torgen i närheten av hotellet där vi bor i Iquitos, Peru, finns den här fina krubban. Figurerna i trä är i naturlig storlek och har helt andra uttryck än dem vi ofta ser i julkrubbor. Jag tycker om den.
Det är jul och många av oss firar helgen på ett eller annat sätt. Antingen utifrån vår kristna tro, eller för att det är en helg för ledighet. Själv befinner jag mig på resa och har för ovanlighetens skull inte deltagit i någon julgudstjänst. Men tankarna finns där förstås ändå. Kring julen och vad den betyder för mig.
Jag vet ju hur svår julen kan vara för en del och hur efterlängtad den är för andra. Det finns ofta en massa förväntningar kring en sådan här helg. Uttalade och outtalade. Våra behov ser så olika ut. En del är på flykt, från något och söker trygghet. Andra längtar efter närhet och frihet.
Någonstans mitt i allt detta finns också julens egen berättelse, om just människor på väg - och Gud. Människor, som har svårt att hitta tak över huvudet, men som så småningom ändå får en skyddad plats. Ett barn föds. Ett av många, som får tillbringa sina första år som flykting. Ett barn som redan från första stund har en förmåga att samla människor omkring sig, eftersom de känner, ser och förstår att detta barn har något speciellt. Ett barn som sprider ljus och för människor närmare varandra.
Strofer ur Ylva Eggehorn psalm finns i mitt huvud. Du är ett barn som ligger på ett jordgolv. Du fryser om vi inte griper in. Du rör vid kroppar, hatar orättvisor. Du bjuder älskande på moget vin. Gud mitt i livet. Värnlös. Stark. Nära. Varm. Utmanande. Uppmuntrande. Fylld av kärlek, ljus och hopp.
Själv har jag haft förmånen att få del av en stor gästfrihet den senaste veckan av dotterns värdfamilj. Vi och ytterligare en familj utifrån, har firat med storfamiljen. Och även om julevangeliet aldrig lästes, så var julens tanke närvarande, i delandet och genom den öppna famnen.
Med de tankarna vill jag önska dig som läser en riktigt God jul, där jag sitter under ett tak, i skydd för solen.
/Elisabet :)