/
Allmänt /
Vardagsprat /
Student och livet mitt emellan
Så är en intensiv helg, fylld av glädje och möten med människor, snart till ända. Andra barnet, vår äldsta dotter har tagit studenten. Nu är det tid att landa och låta allt sjunka in. Att förbereda allt är både roligt och förstås en viss anspänning, så kommer dagen ifråga. Den startade tidigt. Jag var uppe och flätade hennes hår, innan det var dags för champangefrukost för klassen. Och så rullade dagen på. Fylld av glädje.
En dag fylld av upptåg, traditioner, men också så mycket annat. Som nostalgi och minnen. Tankar på dem som inte kunde vara med den här dagen. Som borde ha fått vara där. Glädje över dem som kunde dela dagen med oss. En och annan tår. Tacksamhet. Skratt.
Hallen fylld av skor och lägenheten av människor. Rummen och balkongen fylldes av röster. Människor som kände varandra sedan tidigare och sådana som möttes för första gången. Och mitt i stimmet samtal om livet, både det vardagliga och det som väntar. Samtal om det som glädjer och det som tynger. Mitt ibland maten, osten, kaffet och kakorna.
På lördagen stannade småkusinerna kvar och det blev en tur till Junibacken, där det bjöds på teater. Bra teater av tre riktigt duktiga, unga skådespelare. Där fanns en stor igenkänning i sång och episoder. En bra blandning som tog med både barn och vuxna in i Astrid Lindgrens tankevärld.
Och så en tur utmed kajen och Sjöhistoriskas båtar, som fick ett besök.
Idag har den sista gästen vinkats av. På min väg genom stan passerade jag Kungliga Operan och bänkarna därutanför. Jag har inte observerat texten på dem tidigare, men kände att uppmaningen kändes helt rätt idag.
UNNA DIG ETT "intermezzo".
Intermezzo betyder mitt emellan.
Mitt emellan. Ett mellanrum. Sådana rum är så viktiga. Platserna mitt emellan allt annat. Rummet mitt i vardagen, mitt i det som händer, som hjälper oss att landa i det vi är med om. Utan sådana punkter är det svårt att vara närvarande när vi går från en del av livet, till en annan. Från ett samtal, till ett annat. Tid för att landa, för att andas, för att kunna vara närvarande, här och nu.
/Elisabet :)