/ Allmänt / Vardagsprat /

Valdag

Använd rösten du fick av kvinnorna 1921
för att stoppa rasisterna och sexisterna 2018.
Rösta hur som helst: Aldrig SD.
 
I morse var jag och röstade i vallokalen hemmavid, tillsammans med mannen. Det var ännu ingen kö. Ute sken solen på en blå himmel och på skolgården lekte barn medan föräldrarna röstade. Något av en dyll. Att rösta känns som en högtid. Det är viktigt och stort att ha fria val och att leva i en demokrati. När jag gick hemåt kommenterade jag att den här valdagen ändå är speciell. Det känns som att mycket mer än vanligt står på spel.
 
När jag på eftermiddagen idag promenerade på söder i Stockholm så var valet tydligt närvarande i människors medvetande. Det fördes samtal på parkbänkar och trottoarer. Kvinnan ovan mötte jag i livligt samspråk med en man som provocerades av texten på hennes rygg. När de skiljts åt började vi prata med varandra, hon, jag och hennes sällskap. Prata om det som kommer att hända nu. Nu då valet snart är gjort och då det är dags att gå vidare. Vi pratade om vikten av att goda krafter i vårt samhälle möts och med gemensamma krafter skapar den förändring vi vill se. Ett samhälle där demokrati är en självklarhet och där alla människors lika värde är en självklarhet. Vi konstaterade att vi behöver lyfta allt det goda som redan pågår, allt det fina vi har och inte låta negativa och splittrande krafter få ta utrymmet. 
 
Inte lång stund därefter lyssnade jag på ett helt annat samtal. En pappa, men den tio-årig dotter gick intill mig på trottoaren: 
- Pappa, jag vill också rösta!
- Det ska du få göra, men det dröjer lite innan det blir din tur.
- Varför får jag inte rösta?
- Det får du när du blir 18. Det får alla.
 
Då kunde jag inte låta bli att lägga mig i samtalet för att säga att det inte är så självklart. Att alla inte får rösta där de lever och att kvinnor inte alltid har haft rösträtt i Sverige. Pappan hängde på och vi pratade om år 1921, då kvinnor röstade för första gången och vi pratade om att rösträtt är något människor kämpat för och att vi ska vara glada över att det idag är självklart att alla i Sverige får rösta när vi blir myndiga och att allas röster är lika mycket värda. Efter ett tag önskade jag dem en fortsatt bra dag och fortsatte min väg. Bakom mig hörde jag hur deras samtal fortsatte.
 
Visst finns det också många tråkiga och jobbiga exempel på vad som har hänt under den här valrörelsen och hur människor också har blivit illa behandlade i själva vallokalen. Men det finns också så många berättelser om människor som vill varandra väl och som vill bidra till ett medmänskligt samhälle. Det är de berättelserna som jag vill vara med och förstärka. Att vi har olika lösningar på hur det samhället ska byggas och olika politiska vägar för att ta oss dit, är en sak. Men i grunden hoppas jag att vårt samhälle ska byggas på övertygelsen om alla människors lika värde.
 
Oavsett hur valresultatet kommer att bli när rösterna räknas i årets val, så har vi en hel del att ta tag i - tillsammans. I kvarteren på söder finns den här statyn, av en torgförsäljerska. En bild av de kvinnor som gått före oss. Som fostrat barn, arbetat och byggt sitt liv och vår stad.
 
/Elisabet :)

Alla människors lika värde / Blogg / Mor och dotter blogg / Stockholm / politik / samtal / valdag / valdag2018