Ateljén i Bellevueparken
Hur många gånger har jag inte tänkt att jag vill besöka det här huset? Alla gånger som jag har gått förbi och det har varit stängt. I många år bodde vi inte så långt ifrån Bellevueparken där Carl Eldhs ateljé ligger. Nu har huset betydligt generösare öppettider än tidigare. I sommar är det öppet för visningar 12-16.00, tisdag till söndag. Igår var jag och äldsta dottern där. Kanske ett tips för den som vill turista i Stockholm!?
Carl Eldh fick hyra tomten av Stockholm stad och det var vännen Ragnar Östberg som ritade ateljén. Ett arbete han gjorde under samma tid som Stockholms stadshus byggdes upp, också det ett ritat av Östberg. Ateljén stod klar 1919.
Skisser och slutgiltiga ritningar.
Huset innehåller två ateljéer. Detta är den större och den plats där han arbetade mest. På golvet syns ett fotografi av Carl Eldh. Han gjorde inget porträtt eller skupltur av sig själv. Just byster var annars det han främst försörjde sig på.
Den mindre ateljén användes mest för förvaring. Det visade sig att taket, som främst är av glas, inte tålde trycket av snö. För att det inte skulle bågna av tyngden fick de sätta in stora träpelare, vilket gjorde att rummet blev alltför trångt.
Skulpturen av kvinnan ovan gjorde han under sin tid i Paris. Det berättas att han satt och åt på en restaurang tillsammans med vänner, när han såg en kvinna passera ute på gatan med sitt barn i famnen. Han lämnade notan till vännerna och rusade till sin ateljé för att fånga den känsla han uppfattat hos den förbipasserande.
Carl Eldh gjorde sig känd för sin förmåga att kunna gestalta inte bara människors yttre, utan också få med en känsla av deras personlighet, i sina arbeten.
"En moders smärta." En kvinna som omfamnar sitt döda barn.
Jag känner för min egen del att det är just statyerna av människor i vardagssituationer jag tilltalas mest av.
Det är en enorm mängd av arbeten som finns i ateljén, som egentligen inte är så stor. Här finns tecknade skisser och gjutmodeller, men även hans brev, privata bibliotek, möbler och mycket annat.
I det runda rummet finns en stor samling av tavlor och verk från konstnärskollegor.
Familjen Eldh (Foto hämtat från Carl Eldhs Ateljémuseums hemsida.)
Carl Eldh föddes 1873 i ett gruvsamhälle i Norra Uppland. Hans pappa var smed. Carl Eldh slutade skolan redan vid 14 års ålder och började då arbeta som träslöjdslärare på samma skola som han just varit elev vid. Det var här som hans drömmar att bli skulptör väctes, när han karvade figurer i trä.
19 år gammal började han studera vid Tekniska skolan i Stockholm. En utbildning för konstnärer på kvällstid. Dagtid försörjde han sig som stukatör och ornamentbildhuggare. 1897 hade han samlat ihop tillräckligt med pengar för att kunna resa till Paris, för att fortsätta sina konstnärsstudier. Också där fick han arbeta för att försörja sig och gjorde ministatyetter som såldes via konsthandlare.
1904 flyttade han tillbaka till Stockholm och året därpå mötte han sin blivande fru Ester Persson. Tillsammans fick de dottern Brita. En stor del av tiden levde familjen inte tillsammans. Ester och Brita bodde på egen hand, under många år i Amerika. Carl Eldh var noga med att inte lämna ut något om sitt privatliv och därför finns heller inte mycket att berätta idag, enligt guiden.
Tomten är en naturtomt. Här och var finns förstås skulpturer av Eldh själv. Själva Belluvueparken är en del av Hagaparken. Bellevueparken anlades som en engelsk park under 1700-talet och de hus som ligger i närheten av ateljén är också från 1700-talet. Det sägs att Carl Eldh samlade in tegelpannor från rivningshus runt om i staden för att hans ateljé skulle stämma bättre överens med de andra husen intill. Med all säkerhet var det också en ekonomisk fråga.
Varje år bjuds en konstnär in för att presenteras med en utställning i ett mindre rum och för att göra ett verk på plats. I år är det arkitekten Rahel Belatchew. Hon har valt att göra sitt verk "Bris" i trädgården. Rahel Belatchew är bland annat känd för att rita många hus i trä.
Från Bellevueparkens topp ser en ut över Brunnsviken, med Hagaparken till vänster.
Kul att äntligen ha kunnat besöka Carl Elhs ateljé. När jag stod häruppe på berget kunde jag inte låta bli att tänka på alla de gånger vi varit på grusplanen nedanför för fotbollsmatcher och majbrasa. Allt har sin tid...
/Elisabet :)