/
Allmänt /
Vardagsprat /
Vad vi minns
Minnet är själens författare.
Aristoteles
Minnet är ett intressant fenomen. Två personer som har varit med om samma sak kan, när de talar om vad som hänt, prata som om de varit med om två helt olika upplevelser. Det kan bli extra tydligt när vuxna syskon pratar om sin barndom , men också när det gäller händelser som ligger närmare i tiden. Vi upplever händelser och tolkar dem utifrån de förutsättningar vi har när de sker. Men våra minnen förändras med tiden. Nya erfarenheter läggs ovanpå de gamla som ett raster. Ibland kan det här göra det svårt att prata om minnen. Men det kan också vara en möjilghet för oss att faktiskt bearbeta och förändra minne som skaver. Inte för att förringa det som har hänt, men för att kunna leva med dem på ett annat sätt.
För något år sedan skrev jag några rader om just möjligheten att förändra sina minnen... En mäktig process som kan hjälpa oss att bli mer hela som människor.
Vi kan aldrig ta bort våra erfarenheter,
aldrig fly från det vi har varit med om,
sett, hört, känt och smakat.
Men vi kan, tillsammans med någon annan,
plocka fram dem på nytt, vända på dem,
se dem, ur ett nytt perspektiv.
Nya erfarenheter av blickar, ord,
gester och handlingar kan skapa nytt,
rita andra mönster och forma nya minnen.
/Elisabet :)
Fint! Det finns allt en del jag skulle behöva se på med nya ögon.. Och det här med syskon känner jag igen. Min syster och jag minns olika saker från samma tillfällen. Intressant.