/
Allmänt /
Vardagsprat /
Mitt hjärta är ett lapptäcke
Mina tankar kring skapandet, lagandet och lappandet har fortsatt. Jag har tänkt vidare kring de olika lager som en lagad textil kan bestå av och vad det berättar om de människor som brukat tyget och kläderna. Tanken går vidare till min egen historia och andra människor som jag har mött och som har delat en del av sin livsberättelse med mig.
Ett inlägg jag skrev för flera år sedan dök upp i mitt minne och jag vill dela texten på nytt. En text om liv, kärlek och ett lapptäcke...
Att älska gör oss sårbara. Det gör ont när den vi älskar inte mår bra. Det gör ont, när den vi älskar vänder oss ryggen. Det gör ont, när den vi älskar dör. Ibland försöker vi fly smärtan, genom att inte kännas vid den. Men risken är att en sådan flykt istället låser in oss i det smärtsamma. När och om vi vågar känna våra känslor, både de vackra och de jobbiga, så kan vi också kliva ur dem ibland. Vi kan låta dem komma och gå. Sorgen och glädjen kan då vandra tillsammans. Någon sa en gång att alla avsked är en övning i att dö en smula. Det ligger mycket i det. En annan klok person sa: "När vi lär oss att dö, då lär vi oss att leva."
Jag tänker ibland på mitt hjärta som ett lapptäcke. När jag visar någon kärlek och när jag älskar, så ger jag bort en bit av mig själv, men jag får också något nytt att foga in i mitt liv. Alla dessa namn och ansikten på människor jag fått dela liv med skapar ett vackert lapptäcke i mitt inre. Det lapptäcket är idag en viktig del av min identitet. Dessa människor som jag bär med mig. Och jag hoppas att de människor jag mött också vårdar den bit de har fått av mig.
/Elisabet :)
Så fina kloka ord. Ofta känner jag mig överkänslig, att inte kunna hålla tillbaka tårarna, att känna frustration när saker inte funkar. Jag verkligen gillar lapptäcke och att att arbeta med händerna på olika sätt! 💖