/ Allmänt / Vardagsprat /

Att känna sig hemma

Idag lyste solen över Stockholm. Jag och dottern promenerade genom en del av staden, samtalandes om högt och lågt. När vi närmade oss kvarteren där vi bott under större delen av hennes uppväxt, men nu lämnat, konstaterade jag att det här känns som hemma. Tillsammans funderade vi över vad det där "hemma" står för och konstaterade att en stor del av det handlar om människor, men också om platser. Människor som har satt avtryck i våra liv, men också platser där viktiga saker har hänt. Med viktiga saker menar jag egentligen inga stora, omtumlande upplevelser, snarare det där som utgör vår vardag. Parker vi besökt gång på gång för att barnen ska få leka. Gator och hus, där vänner har bott eller fortfarande bor. Det är förskolor och skolor. Det är kyrkan vi tillbringat så mycket tid som familj, arbetsplatsen, men också butikerna där vi varit stamkunder...
 
Hemma handlar om att känna sig tillhörig. Om en plats inte sätter avtryck i mig, eller jag i den, som skapas inte den tillhörigheten. Det handlar mycket om vardag, men också om fest och glädje, om sorg och avsked. Allt det där som utgör livet. Alla de där dagarna, som blir till ett pärlhalsband. Vi minns dem inte alltid som enskilda dagar, utan som en räcka av dagar. Den ena efter den andra, uppträdda på en tråd.
 
Var finns ditt hemma och vad är det som skapar den känslan hos dig?
 
/Elisabet :)
Blogg / Mor och dotter blogg / Stockholm / hemma / hemmakänsla
#1 / / Heléna:

Det är lite konstigt det där med vad som känns som hemma. Hemma är ju givetvis i min lägenhet där jag bor, men varje gång jag går förbi kvarteret där jag bodde mellan jag var 3 till 16 år så kommer alla mina barndomsminnen fram. Gamla lekkompisar, kvarteren omkring där man cyklade och hälsade på sina kompisar. En del av hjärtat finns nog alltid kvar där även om det var många år sedan det var mitt hem.
Så mysigt att ni tog en promenad tillsammans i det fina vädret! 😊

Svar: Jag tänker att vi kan ha flera platser där vi känner oss hemma. Och att även om lägenheten eller huset där vi bor är och känns som vårt hem, så kanske inte de omgivande kvarteren alltid gör det, om vi egentligen aldrig vistas där på ett sätt som gör att vi knyter an till andra människor på platsen.
Vad vårt hemma består av kan verkligen vara olika.

/Elisabet :)
Morochdotters