/
Allmänt /
Vardagsprat /
Insikten, den djupaste kunskapen
"Att veta och förstå tillhör den vetenskapliga kunskapen.
Att inse hör till den existentiella kunskapen."
"För att veta räcker det att någon berättar.
För att förstå måste jag se det själv och begripa vad jag ser.
För att inse något, måste jag ha varit med om det."
"Insikten är en presenskunskap som verkar försvinna när livet återgår till det vanliga efter en svår och omstörtande händelse.
Det vi tänkte när livets skalades av och det vi såg som det väsentliga stannar inte kvar.
Insikten är den djupaste kunskapen och samtidigt den mest flyktiga. Insikten saknar ord, men den behöver ett språk."
Lars Björklund,
i boken: Det som ger hoppet liv
Det ligger så mycket i det han skriver, om insikten och hur flyktig den är. För hur kommer det sig annars att saker vi egentligen vet och vill prioritera så lätt kan falla bort när vardagen rullar på? Också sådant vi har sagt till varandra att vi inte får glömma bort? Som att vårda våra relationer och prioritera dem först. Att faktiskt leva i ett annat tempo och prioritera det vi mår bra av i första hand. Att välja med hjärtat i våra livsval, mer än med hjärnan... Jag har funderat över det många gånger, i mötet med mitt eget liv och andras liv.
Jag tycker att Björklund formulerar det så bra, när han talar om insikten som en flyktig kunskap. En presenskunskap. Vad betyder det i så fall för vårt sätt att leva? Finns det något som gör att vi kan ta den kunskapen med oss? Eller betyder det att vi måste välja ett liv, där vi lever så nära livsnerven, att vi alltid finns i nuet?
/Elisabet :)
Kloka ord. Kanske jag skulle försöka få låna den boken. Jag ska höra med bibblan om de kan få tag i den.