/
Allmänt /
Vardagsprat /
Lucia tillsammans
Lucia kommer
när tiden är som mörkast
när tiden är som mörkast
med toner av ljus.
Det har varit en speciell dag idag, då jag pendlat mellan glädje över de välbekanta sångerna och sorgen över allt det som i n t e är i år. Det är fantastiskt med allt som ändå skapats och som vi får ta del av via inspelningar och streamingstjänster. M e n det är ändå inte samma sak att inte få göra upplevelsen tillsammans.
På eftermiddagen gick jag ut i det gråa. Ner mot Hornstull och vidare mot Reimersholme.
Att gå ut med kameran brukar göra mig på bättre humör och det gjorde skillnad också idag.
Jag stannade till vid mosaiken vid Hornstulls strand och lekte. (Fler bilder kommer i morgon.)
När jag kom fram till Reimersholme började det redan bli mörkt. Rätt som det var hörde jag luciasång och ett helt sällskap med barn och vuxna kom gående ned mot vattnet, fantasifullt klädda i ljusgirlanger, luciakläder, tomteluvor och med ljus i händerna. Nere vid strandkanten väntade den äldre generationen. Det var verkligen fint och jag kände hur glad det gjorde även mig.
Tillbaka hemmavid hade det börjat samlas ett gäng sångare ute på vår gård. En av våra grannar är en fena på socialt nätverkande och en riktig fixare. Under veckan har hon satt upp inbjudningar till luciasång på alla portar som har hus mot vår gård. På gården brann en eld och ljuslyktor var placerad runt granen. Glögg, lussebullar och skumtomtar var framdukade. Några av oss sjöng igenom sångerna innan och när klockan slog fem hördes luciasången på trumpet ljuda över kvarteret, från en av balkongerna. Sedan följde en halvtimmes allsång i stämmor. Några av de boende i våra hus kom ut och andra deltog från sina balkonger, runt omkring. Det var verkligen en jättefin upplevelse på många sätt. Tänk att få göra det här tillsammans med andra. Nu känner jag ända långt in i själen att det är Lucia. Tack!
/Elisabet :)