/ Allmänt / Vardagsprat /

Döden

Tidigare var döden något som sällan nämndes i vårt samhälle. Det var något som skedde bakom stängda dörrar, ofta på en institution eller ett sjukhus. Nu hör vi om döden varje dag. Under nyhetssändningen. Även om de flesta av oss fortfarande sällan möter döden nära oss, finns den ändå där och påminner om sin existens.
Jag undrar om det gör något med oss? Blir vi mer medvetna om livet och livets värde?
 
När människor drabbas, på det ena eller det andra sättet, berättar de ofta om hur de ser sina liv i ett annat ljus. Ser vad som verkligen betyder något för dem och vad som egentligen inte är så viktigt. De kan berätta om att det de upptäckt inte alls alltid stämmer överens med deras prioriteringar i livet. En del, som har möjligheten, väljer då en annan väg. 
Kan påminnelsen om döden hjälpa oss att prioritera?
 
Döden. Den är egentligen en självklar del av livet. En del får möta döden mätta på livet. Men ibland kommer den allt för tidigt. Ibland kommer den innan en människa ens knappt har hunnit påbörja sin resa. Ibland kommer den när någon befinner sig mitt i allt. Oavsett när den kommer, så är vi nog aldrig förberedda på det. Inte den som ska dö, och inte heller de som finns omkring personen. Jag tror att vi nu och då skulle prata om det. Prata om våra tankar om döden. Prata om våra känslor. Prata om vad vi tror händer efteråt och hur det blir för dem som är kvar. Allt vi på något sätt har mött, om än bara i tanken, blir mindre skrämmande. Och att prata om döden tror jag kan göra oss mer öppna för livet och livets underverk.
 
/Elisabet :)
Att möta döden / Blogg / Mor och dotter blogg / döden / livet