/ Allmänt / Vardagsprat /

Livet är både skört och starkt


Balkongdörren står öppen. Röster och musik letar sig in i lägenheten. Vinden rör sig i träden. På gården samlas människor till fest. Så bryts lugnet plötsligt av sirener. Utryckningsfordon på väg. Ljudet försvinner bort och musiken tar över igen. Vi bor nära både ett sjukhus och en polisstation och ljuden är en del av vår vardag. För det mesta tänker jag inte mycket på dem, men ibland får ljuden mig att stanna upp. Mina tankar går till de som sitter i bilarna för att göra sitt jobb och de människor som befinner sig i en utsatt situation och behöver hjälp. Livet är starkt och skört på en och samma gång, ibland är det bara en tunn hinna mellan festen och katastrofen. Ibland är det bara en tunn hinna mellan glädjen och sorgen.
 
När den tunna hinnan gör sig påmind, blir det som sker mer intensivt. Färger, dofter, skratt och tårar blir skarpare. Livet blir tydligare. Hinnnan finns att upptäcka från både hållen. Oro och sorg kan väntas i oväntad glädje, snabbare än vi kan ana. Och mitt i glädjen finns också de mörka stråken, som ger glädjen en djupare innebörd av tacksamhet. Många gånger finns livets olika ytterligheter helt nära varandra. De är varandras förutsättningar.
 
Snart är det dags att gå ner, för att bli en del av gemenskapen och musiken. En del av glädjen och värmen. Det är sommar och mitt i en tid då vi ständigt påminns om fysisk distans blir gemenskapen extra viktig. Gemenskapen och omsorgen om varandra.
 
/Elisabet :)
Blogg / Gemenskap / Mor och dotter blogg / omsorg