/ Allmänt / Vardagsprat /

En gäst som annars inte kunnat

Hemmakontoret, den nya arbetsplatsen för många av oss. Jag packar upp dig på morgonen och ner dig när arbetsdagen är slut. Eller, snarare innan de övriga medlemmarna av hushållet kommer hem. Om min arbetsdag fortsätter in på kvällen brukar det betyda en flytt och byte av rum. Köket behöver få bli kök igen.
 
Vi anpassar oss. Försöker hitta fungerande lösningar. Andra fortsätter att gå till jobbet som vanligt. De som har något jobb att gå till. Även om mycket har stannat upp, eller satts på paus, så fortsätter vardagen ändå. Vi kliver upp. Vi går ut ibland. Lagar vår mat. Sover. Eller försöker sova. Ringer varandra. Möts på skärmar. Risken är bara att allt blir vardag och att helgen uteblir. Jag känner för egen del att det börjar bli vikigt att planera för en helg, som gör skillnad i lunken. Planera för firande av födelsedag, advent, jul och nyår. På det sätt som går.
 
För i själva planerandet finns också en lust och en längtan. En glädje och förväntan. Det är sådant som gör skillnad. Att den ena dagen inte blir helt lik den andra. Även om det inte kan vara några stora fester just nu, knappast ens några små. Men en fest i miniformat. Med lite extra god mat. Och även om skärmar egentligen är förbjudna vid vårt köksbord (när det tjänar som just matbord), finns det nu anledning att faktiskt placera en skärm vid bordets kortända ibland. För att bjuda in en gäst, som annars inte skulle ha kunnat komma.
 
/Elisabet :)
Meteora Grekland blogg morochdotters / Mor och dotter blogg / coronatider / hemmakontor / skärmtid / vardag och fest