/ Allmänt / Sagt, hört, och sett / Vardagsprat /

Konsten att "dra benen efter sig"

Brödet står i ugnen och doften sprider sig i lägenheten. Jag har nyss varit och handlat med dottern, fem extra sängar är bäddade och väntar på våra gäster som kommer om någon timme. Jag ser fram emot att träffa dem och ser fram emot den ledighet som väntar. I morgon går jag på semester. En semester då vi kommer att vara kvar i Stockholm, ta emot gäster och tillsammans med dem vara stockholmsturister. Det känns gott att få njuta av vår vackra sommarstad. Allt som oftast reser vi själva bort under den här vackraa perioden.
 
Jag tycker om att ha folk hemma hos oss. Tycker om goda samtal och sköna stunder runt bordet. Gillar att laga mat. Någonstans har jag en dröm om att när jag ska avsluta mitt yrkesverksamma liv starta upp ett B&B någonstans i södra Frankrike... Skapa en skön avkopplande plats för vila och rekreation. En dröm, kanske... Men drömmar är gott att ha. Och medan jag drömmer kan jag ju av och till ha "bed-and-breakfast" här i lägenheten.
 
Samtidigt som jag planerar och donar så funderar jag över en artikel som Tomas Sjödin skrev för många år sedan. Artikeln dök upp under min städning förra veckan. Den fanns i Lärarnas tidning nr 14/2005. Där skriver han om behovet av Höstnedtakt och vikten av att ibland dra benen efter sig. Hela artikeln är väl värd att läsa och på slutet skriver han om en god vän som säger åt honom att det är glädjande att han dragit benen efter sig en hel dag. Det har du igen senare, sa han och gav mig en lektion i hasandets sköna konst. Det är märkligt att pådrivarna, de som mal om att man ska "komma igen" och "rycka upp sig", nästan alltid får en att känna sig oduglig medan de välsignade människor som säger "glöm inte att dra benen efter dig ibland" får motsatt effekt. Och är det ingen annan som säger det så får man säga det till sig själv.
 
Mitt mål i sommar är att öva mig i att "dra benen efter mig", samtidigt som jag vill njuta av att ha vänner och familj omkring mig! Kanske kan jag då till och med kunna "dra benen efter mig" då och då också när hösten kommer...
/Elisabet
En humla jag mötte på lägret förra veckan... ute i Roslagen