/
Allmänt /
Vardagsprat /
Konsten att dra fötterna efter sig

Mellandagar är som mellanrum i tiden. För min del är de kravlösa. Det var länge sedan barnen var i den åldern att de behövde följas med ut för att aktiveras. Nu behöver jag bara ta ansvar för mig själv, när det gäller den biten i alla fall. Märkligt ändå, hur tydligt det är att livet består av olika faser. Var sak har sin tid.
Nu ser jag fram emot några oplanerade dagar, med möjligheter. Projekt som kanske startas upp, eller inte. Det spelar egentligen ingen roll. Det jag behöver få göra just nu är att befinna mig i nuet. Året som gått har inneburit otroligt mycket planerande. Plan A, som blir plan B eller rent av plan C. En ständig beredskap för att anpassa sig och tänka om. Redan när jag skriver det här känner jag att stressnivån höjs. Så jag parkerar den tanken en vecka för att låta den veckan fyllas av här och nu.
Apropå livsfaser - Var befinner du dig och vad längtar du efter just nu?
/Elisabet :)
/Elisabet :)
För några år sedan skrev jag en fin text om mellandagarna som en brygga mellan viktigheter.