morochdotters.se

Sakta men säkert gör hösten sitt intåg. Färgerna djupnar, luften blir allt krispigare. Det är alltid ett vemod över den här övergången. En saknad efter värmen och de ljusa kvällarna. Men också en vila i mörkret och en glädje över att få tända ljus och krypa in under en varm filt. Som så många gånger förut återkommer jag till uttrycket att "allt har sin tid".

 

Jag hoppas på en bra balans av vila, arbete och kreativitet. Kanske ett eller annat kulturellt arrangemang. Jag längtar efter att få skapa mer igen, men också efter att få bjuda hem människor för att umgås. Vi har så smått börjat med det igen jag och mannen. Det är fint, men känns märkligt ovant. Kanske inte så konstigt då vi flyttade vid pandemins början och knappt hade någon utöver familjen här hemma i den nya lägenheten. Men förhoppningsvis blir livet alltmer socialt igen. Vad längtar du efter just nu?

 

/Elisabet :)