/
Allmänt /
Sagt, hört, och sett /
Mer av Konst på hög
Jag har redan tidigare skrivit om Konst på hög, då mannen och jag besökte Kumla för ett par veckor sedan. Men jag kan inte låta bli att visa ytterligare några bilder därifrån. Det är något speciellt när konsten får samspela med naturen. Många av konstverken här står i dialog med vår samtid och de ger en hel del att fundera över och tänka vidare kring. Jag antar att det är precis vad konstnären vill.
Verket ovan heter Corona och är skapat av Lars Vilks (2020). Vid foten av konstverket låg en hög brända plankor. Jag vet faktiskt inte om de hör till konstverket, eller om det är någon som velat kommentera det. Men även plankorna gjorde sitt för upplevelsen. Liksom doften från den rykande slagghögen.
Bunker av James Bates (2002).
Konstverket ligger placerat bakom en kulle och syns knappt när du kommer bakifrån. I princip osynlig från en vinkel, men öppnar sig för världen från en annan.
Stilla rörelse av Maria Miesenberger (2015).
Den här konstnärens skulpturer dyker upp i olika sammanhang. Människokroppar i rörelse. Hon har ett par skulpturer på Artipelag och i Stockholms tunnelbana, som utsmyckning på en av stationerna på gröna linjens södra del.
Det är roligt med en konstnär som är så konsekvent att det direkt går att känna igen hennes verk. Ändå är varje kropp hon skapar unik och inplacerad i sitt sammanhang. Ofta uttrycker de nyfikenhet och rörelse. Men ibland är kroppen också i vila.
Var är konstverket, av Mark Broos (2010).
Ett konstverk som inbjuder mig som betraktare att sätta mig ner bredvid på bänken och se ut över Närkeslätten. samtidigt som den ställer frågan om vad konst är och vad vi värderar. För mig blir verket ett inlägg i debatten om vår miljö, vårt klimat och våra prioriteringar.
Ljusrum I och Ii, av Pål Svensson (1998).
I den uthuggna stenen finns runda pelare, som skapar ett ljusspel när solens strålar letar sig in. Här finns kontrasterna i den skrovliga visavi den polerade ytan.
Port, av Claes Hake (1998).
Ett av många konstverk som får olika betydelse beroende på hur du möter det. En bild för hur vi l'tt tar saker för givet i mötet med andra och ibland även oss själva. Men innan vi kan bilda oss en uppfattning om vad det är vi möter kan vi behöva se på den andre/oss själva ur olika perspektiv.
Var finns porten?
Här...
Själv säger dock konstnären: ”Jag har ingen avsikt, jag har inget speciellt budskap, jag har inga politiska ambitioner som jag försöker uttrycka med min skulptur. En skulptur, är en skulptur, är en skulptur. Inget annat, den är som en självständig varelse. Den är sej själv nok. Den står för sej själv”.
Arken, av Olle Medin (1999).
Det är svårt att undgå vad detta konsverk föreställer. Arken som väntar på sina passagerare. Arken som står redo när syndafloden kommer. Ett verk som kanske är ännu starkare att betrakta efter den här sommarens översvämningar och bränder runt om i vår värld.
En tyst påminnelse om vad som pågår. Eller ett hopp om en ny rentvättad värld?
Heptagon, av Corinne Ericson (2011).
Det här konstverket blev jag särskilt förtjust i. De rostfria stålplattorna är sammansatta till ett rum, som du kan gå in i. I pelaren är ord utstansade som bildar en dikt. Går du varv efter varv kan du läsa en sammanhängande dikt. Men orden kan lika väl läsas uppifrån och ner, eller i den ornding du själv vill. Då blir budkspaet ett annat. Det påminner om kylskåpspoesi där färdiga orden flyttas om av den som går förbi och där mening skapas.
Söka sikte
i det osäkra.
Om du läser de utstansade orden i ordnin genom att gå varv på varv, står det så här...
Som gående
ta sats
en fot inför
den andra
driva sig
på en väg
gående - vilse
minnas ta steg
en fot bakom
den första
klivande
i det osäkra
vidare
- som gående
lämna spår
hitta sin gång
i åtbörder
hävda mark
- söka sikte
och
falla fram
Jag ska kanske skaffa mig en sats kylskåpspoesi och börja leka med orden. Se vad som finns där. För något år sedan fanns det en tavla med sådana ord i parken på Mariatorget här i Stockholm. En kul idé, att låta de som passerar förmedla små budskap till varandra.
Är du nyfiken på att läsa mer om konstverken som finns i Kumla hittar du konstnärernas egna berättelser här.
En annan fin plats med konst i naturen är Pilane på Tjörn. Men här är det delvis nya skulpturer år från år.
/Elisabet :)