/ Allmänt / Sagt, hört, och sett /

En pappas ögon och kärlek

Stockholm, igår eftermiddag, när nazister höll tal och motdemonstranter markerade genom sin närvaro  - firade en man sina 90 levnadsår med en fest på Fryshuset. Emerich Roth, överlevare från Auschwitz. I början av 90-talet var han med och startade föreningen Exit, som arbetar för att hjälpa människor att lämna högerextrema grupper. De har fått se resultat av sitt arbete. Rörelsen Exit har hjälpt 800 ungdomar att hoppa av och gå vidare. På frågan om det finns någon gemensam nämnare för ungdomarna de arbetat med svarar han: "Inte en enda, inte en enda, har haft en riktig pappa!" (Källa: Aftonbladet, gårdagens nätupplaga)
 
Hans uttalande för oss tillbaka till det mest grundläggande - det mänskliga behovet att bli sedd och älskad för den vi är. Och jag tänker på alla barn som inte har föräldrar som klarar av att ge dem just det. Hur viktigt är det inte att andra vuxna i deras omgivning då kan se dem och bekräfta dem, ge dem en bra start! Kan det finnas något viktigare i vårt samhälle än att ge resurser till barn då de växer upp? Jag kan inte annat än tro att det är lönande - rent samhällsekonomiskt - men framförallt att det skulle bespara många människor mycket lidande. 
 
Därför är jag så glad över alla människor som ger av sin tid, i ideella föreningar, i sitt arbete och i vardagen. Som ser barnen och ungdomarna omkring sig. Grannens barn, vännernas barnbarn, de som rör sig på skolan intill...
 
Den som känner sig buren - vågar lyfta vingarna och flyga!
 
/Elisabet :)