/ Allmänt / Vardagsprat /

Nyårsafton 2017

Jag insåg att för människan finns ingenting gott
utom att glädja sig och njuta livets goda. 
Att äta och dricka och finna glädje mitt i all sin möda
– det är en gåva från Gud. 
 
Jag citerar ofta en mening ur Predikaren, en av Bibelns vishetsböcker. Raden i det tredje kapitlet som säger att Allt har sin tid. Helt enkelt för att det stämmer så väl överens med min egen erfarenhet. Det finns en tid för allt och alla känslor får plats, alla erfarenheter får plats. Det finns inget nytt under solen. Människor i alla tder har tampats på sitt sätt med livet och det är inte helt olikt mitt. Där finns glädje och sorg, medgång och motgång. I samma kapitel finns citat ovan. Predikarens erfarenhet som säger att det är viktigt att ta vara på livet. Att tillåta sig att njuta av det som är. Att äta och dricka och finna glädje mitt i allt, det är en gåva från Gud.
 
Ikväll ska jag göra just det, äta och dricka gott tillsammans med min man och fira in det nya året. Det är första året som vi firar helt på egen hand. Barnen är alla på sitt och det känns bra. Helt som det ska. Allt har sin tid. Kanske blir det extra tydligt i och med föräldraskapet, där rollen förändras med barnens ålder. Och varje tid har sina ororsmoln och sin glädje. För så är livet.
 
Passar på att önska dig som läser detta ett gott avslut på 2017 och en fin start på kommande år!
/Elisabet :) 
Kommentarer (2)
Allt har sin tid / Blogg / Familjeliv / Mor och dotter blogg / Nyår / Nyårsafton / Predikaren / föräldraskap
/ Allmänt / Foto /

Solig lördag i Stockholm

Idag hade vi ett fantastiskt fint väder här i Stockholm. Solsken från en klarblå himmel och jag tog en långpromenad in till stan. Jag följde Bällstaån som övergår i Bällstaviken och Ulvsundasjön. Där ligger Huvudsta Gård,
 
med utsikt över Ulvsundasjön.
 
Efter att ha passerat Pampas Marina gick jag över till Kungsholmen och fortsatte utmed Karlbergskanalen.
 
Vattnet var spegelblankt.
 
Kolonilotterna håller alltjämt stånd mot husen som trycker på. Det har verkligen byggts mycket här de senaste åren, som på alla byggbara platser i den här staden.
 
Men den här siluetten lär nog inte ändras i första taget. Efter lugnet vid vattnet landade jag i stadens brus, där mellanrean pågår för fullt. Eftersom det inte riktigt var vad jag sökte den här dagen och eftersom solen började gå ner bakom husen fick det bli tunnelbanan tillbaka ut i förorten igen. Inte så dumt att kunna välja...
 
/Elisabet :)
Kommentarer (1)
Blogg / Karlbergs slott / Mor och dotter blogg / Promenad i Stockholm / Stockholm
/ Allmänt / Vardagsprat /

Sandänglar

Naturen är sin egen konstnär,
målar med de färger som står till buds.
Skapar ett lugn för ögat
och en doft att bära med sig.
 
Hon lockar till lek vid kanten till havet.
Låter den vidsträckta horisonten
låsa upp sinnet och släppa tankarna fria.
Med vinden blåser hon rent och ger plats för nytt.
 
Det är snart ett nytt år och jag går
utmed en strand, på en ö.
På avstånd ser jag barnet plocka stenar
för att kasta dem i havet.
 
Det finns ingen snö här, men gott om sand.
Så varför inte göra sandänglar?
Den ene efter den andre blir till.
De dansar fortfarande när vi går.
 
/Elisabet :)