/ Allmänt / Resor /

På Amazonasfloden

Häromdagen skrev jag om när vi besökte ett fjärilshus, i närheten av Iquitos, Peru. Iquitos ligger vid en gren av Amazonasfloden, i norra delen av Peru. För att komma till Fjärilshuset åkte vi med en av "taxibåtarna". Här kommer lite bilder från den turen.
 
Här finns verkligen alla möjilga sorters båtar, stora och små, vackra och fula. Moderna sådana...
 
och mer eller mindre historiska sådana.
 
När vi besökte Peru över jul och nyår så var det (och är fortfarande) regnperiod, så vattenståndet är ovanligt högt.
 
Husen vid floden är byggda på stolpar, som just nu döljs av vattnet.
 
Så var vi framme vid dagens utflyktsmål, ett fjärilshus "Mariposario", som jag redan skrivit om. Tycker du om mina naturbilder i regnskogsmiljö så finns fler sådana från resan:
 
Ett center i Iquitos med djur som riskerar att utrotas.
/Elisabet :)
Kommentarer (0)
Amazonas / Amazonasfloden / Blogg / Mor och dotter blogg / Peru / Resa i Peru
/ Allmänt / Resor /

Fjärilar i Amazonas

Det finns förstås fortfarande platser och foton från vår resa till Peru att visa, så nu och då kommer det att dyka upp sådana inlägg en tid framöver. Det är ju också ett sätt för mig att låta resan dröja kvar. En god eftersmak.
 
En av dagartogna i Iquitos, tog vi en flodbåt för att besöka ett fjärilshus.
 
Ett informativt besök, pedaogiskt upplagt. Men det var tur att vi hade en egen tolk med, för guiden pratade tyvärr inte något annat än spanska. Guide berättade om fjärilens olika stadier. Här på bordet syns puppor i olika faser, alla är levande.
 
Där fanns även ett antal olika larver, mer eller mindre vackra.
 
Guiden sa lite skämtsamt att de vackraste fjärilarna ser fulast ut som larver. Och att de vackraste larverna med andra ord också blir minst iögonfallande som fjärilar. Vet inte om det stämmer. Naturens egen rättvisa?
 
Alla olika fjärilsarter har sin faoritväxt. Intressant nog har växten/trädet en förmåga att försvara sig mot inkräktarna, vilket gör att när ett träd bliit invaderat utsöndrar de sedan ett ämne som gör att fjärilarna inte vill komma dit på en tid och växten får möjlighet att återhämta sig.
 
Delar av, och ibland hela växten dör, eftersom bladen sedan blir mat när larven utvecklats. Äggen tar mellan tre till åtta dagar att utvecklas till en larv. 
 
Den kortaste fasen i en fjärils liv är just den som fjäril. En del av dem lever inte mer än två dagar i den formen, andra upp till två veckor.
 
När de kommer ut som fjärilar är de fullvuxna och moga att para sig direkt. Honan sänder ut en doft, som hannarna kan känna på flera kilomets avstånd. De kan då komma flera stycken för att få möjlighet att para sig och det är honan som väljer vem det blir. 
 
Beroende på art kan honan lägga enstaka ägg, i kluster eller hundratals på samma plats. Fjärilarna lägger i genomsnitt mellan 100-300 ägg. Men en del arter lägger bara ett dussin. Men av de befruktade äggen är det bara ett fåtal som överlever. Andra äts upp av insekter, eller dör helt enkelt.
 
Det är ändå fascinerande att se hur olika de är i form, färg och storlek.
 
Enda sättet att hålla i en fjäril, utan att skada den. Om du små fjunen, som finns på vingarna går av, så kan den inte flyga.
 
Så vacker, också som död. I fjärilshuset tog de vara på en del av vingarna och gjorde smycken av dem.
 
 
Men varför inte ha dem, levande, som en hatt? Dottern, som fick agera tolk, inte bara åt oss utan för ytterligare besökare som inte kunde spanska. Så det fick bli på engelska.
 
/Elisabet :)
Kommentarer (0)
Amazonas / Blogg / Iquitos / Mariposario / Mor och dotter blogg / Peru / Resa i Peru / fjärilar
/ Allmänt / Resor /

Brysk landning

I söndags eftermiddag landade vi äntligen på Arlanda och tog flygbussen hem. Resten av dagen gick åt till att handla mat, tvätta och för min del - packa en ny väska. Morgonen därpå klev jag upp hyfsat tidigt för att ta tåget till Göteborg och en fyra dagar lång konferens. Dags för jobbåret att starta. På många sätt är det ett fantastiskt fint sätt att få starta på det sättet, med bra föreläsningar, seminarier och möjlghet att träffa kollegor från hela landet. Men visst blir det intensivt. Långa dagar. Många intryck och surriga lokaler. En miljö som min hjärna blir ganska trött av, hur roligt och intressant det än är.
 
Idag valde jag och en kollega att ta en liten paus mitt på dagen för att se solljuset och en av mina favoritplatser i Göteborg; Trädgårdsföreningen. Jag tror inte att jag har varit där annat än på sommar och tidig höst tidigare. Visst är det betydligt mer naket nu, inte lika färggrannt, men det är ändå en skön plats att vara på. En av stadens lungor. En plats för att andas.
 
Och Palmhuset var öppet, som vanligt. Som en stor, varm och våt famn, nu då det är lite kallt ute. Allt blommade inte. 
 
Men i Kameliahuset blommade det desto mer.
 
Flera olika sorter. Gott att få möta lite färg också i januari.
När vi var här i somras blommade det desto mer i både Palmhuset och Rosenträdgården.
 
/Elisabet :)