/ Allmänt / Sagt, hört, och sett /

Ta första steget

You don't have to see the whole staircase,
just take the first step.
 
När jag lyssnar till äldre människors berättelser om sina liv är det inte ovanligt att de säger: "Tänk om jag vetat då vad jag vet nu." I den erfarenheten finns ofta ett konstaterande att det är bra att inte veta allt, för då hade en del av livsvägens krumbukter aldrig blivit av. Krumbukter som i sig varit värdefulla och lett dem till erfarenheter de annars aldrig fått göra, eller ens hade kunnat föreställa sig. Flera har sagt till mig: "Om jag förstått tidigare vad jag vet idag - att det mesta så småningom löser sig, även om det inte alltid blir precis som jag tänkt mig - då hade jag kanske vågat mer."
 
/Elisabet :)
Kommentarer (0)
Blogg / Livet som en resa / Om att våga / mor och dotters blogg
/ Allmänt / Vardagsprat /

Flygplatsen en klöveräng

Sommaren sjunger på sista versen. I går tog yngsta dottern och jag en promenad till ängarna intill flygfältet. Solen värmer ännu, men det börjar allt att dofta höst. Jag tycker om att finnas i naturen och möta skiftningarna. Se hur färger och former förändras.
 
Det är fascinerande hur en plats ändrar karaktär med årstiderna. Vid midsommartid var här ett gult hav av ryssgubbar. Bilder på dem och midsommarbuketten finns här och ytterligare bilder här. Nu är det en klöveräng.
 
Mycket är på väg att blomma ut. Men det är ännu inget problem att plocka vackra buketter.
 
En del av det stora fältet är avgränsat och inhängnat av säkerhetsskäl. Därinne har sly och träd fått växa fritt utan att tuktas. Det måste ha funnits hus som låg här tidigare, för vi såg flera gamla äppelträd med frukt. De flesta oåtkomliga, men en gren stack ut och där hängde ett ensamt äpple.
 
Jag kan inte låta bli att fundera över hur vårt samspel med naturen ser ut. Hur vi planerar, tuktar och ansar. Och hur naturens växtkraft är så stark att den trots allt ofta överlever människan som försökt kuva den.
 
/Elisabet :)
 
Bilderna på mig är tagna av lillasyster.
Kommentarer (0)
Blogg / Bromma flygplats / Mor och dotter blogg / höst / klöver
/ Allmänt / Sagt, hört, och sett /

Vi behöver veta namnet på tingen

När jag som amatörbotanist förstår
att barnen inte längre får lära sig namnet på växterna
- då oroar jag mig för vilken sorts värld vi får.
Människorna är sådana,
vi behöver veta namnet på tingen för att vara rädda om dem.
Annars blir allt bara sudd.
 
Ur en intervju med Kerstin Ekman i DN Kultur 29 augusti.
 
Jag tror att hon har rätt, Kerstin Ekman, när hon skriver om vikten av att känna namnen. Jag tänker att det gäller både för ting, växter och människor. Att känna någon vid namn ger en helt annan relation. Vi kommer närmare, vi bryr oss mer. Det blir mycket enklare att agera destruktivt mot en anonym grupp. När gruppen bryts ned i enskilda individer som vi lär känna personligt så händer något. Det gäller både ting och människor. Därför är det så viktigt att vi undviker att generalisera och tala i vida begrepp - för att i stället mötas ansikte mot ansikte. Ett jag som möter ett du. Ur det kan skapas ett vi.
 
/Elisabet :)