/ Allmänt / Foto / Resor /

Le Grand Ballon - på väg upp

Nu är det precis en vecka sedan jag kom hem till Sverige igen. Samtidigt som det känns som jag åkte hem igår känns det jättelångt borta. Och samtidigt som det kändes som att jag var där i fler än tre veckor kändes det som jag var där i två dagar. Tiden är märklig ändå.
 
I lördags förra veckan, 5 augusti, var både jag och letterna lediga så vi gick en 12 kilometers vandring upp, upp, upp bland bergen!
 
Det blev en svettig promenad på slingriga vägar med uppstickande rötter. Men med samtal och utbristande sång av "The hills are aliiiiive, with the sound of muuuusic" så gick det alldeles utmärkt!
 
Alltså titta! En helt fantastisk utsikt! Men platsen vi var påväg till, Le Grand Ballon, befinner sig på en altitud av 1424 meter och vädret kan minsann ändras på toppen...
 
När vi kommit upp befann vi oss mitt i molnen och såg inte särskilt mycket... Vi började ta oss vidare från parkeringen upp till toppen, men när det började regna vände vi tillbaka. Svettiga som vi var blev det svinkallt när de hårda vindarna tog tag i en och det var inte värt att bli förkylda för. Vi beställde därför dyrt och blaskigt frankrikekaffe för att vänta ut molnen. Enligt väderappar skulle molnen skingra sig om cirka 1,5 timme. När det sedan gått 3 timmar utan någon förändring bestämde vi oss för att gå upp ändå. 
 
Bilderna från toppen är så många att det får bli ett eget inlägg!
 
//Issa <3
Kommentarer (0)
Alsace / Blogg / Bloggare / Frankrike / Le grand ballon / Mor och dotter blogg / Morochdotters / semester i Frankrike
/ Allmänt / Foto / Resor /

Åh du vackra, vackra natur...

När vi var i Haute-Normandie så besökte vi en dag Les falaises d'Etret, som finns med på UNESCO:s lista över världsarv (mamma skrev lite kort här). När en reser ner med bil får en genast en sådan frihet att åka vart en vill. Vi kan kolla in en plats på nätet och åka dit hur smidigt som helst! 
 
Om du någosin är i närheten av den här platsen så bara måste du åka dit! 
 
Det suger verkligen till i magen av att titta ner mot vågorna som slår hårt mot vågorna. Den sugande känslan är så skrämmande men samtidigt, på något underligt sätt, känns det alldeles underbart...
 
 
En annan kväll när vi satt och åt middag i huset vi hyrde i Varengeville-Sur-Mer kollade vi på klockan och frågade oss: "När går solen ner?". Då vi insåg att det var alldeles strax hoppade vi in i bilarna och åkte ner till stranden vi besökt under dagen. När vi kom ner möttes vi av lågt vatten och en uuunderbar kvällshimmel! (mamma)
Det är något underligt med att gå på stranden där det för några timmar sedan var fullt med vatten...
 
Sedan går det ju inte att se en solnedgång utan att ta bilder i motljus... 
Foto: Lillasyster
Efter att ha sett dessa underbara platser så tror jag bara ännu mer på att jorden inte är en slump. HUR kan något så vackert skapas utan någon tanke, utan någon mening? Jag har visserligen skrivit i naturkunskapsuppsatser att allt är en rätt så häftig slump. Men kom igen! Någon vit lögn får en väl skriva eller säga? 
 
//Issa <3
 
Kommentarer (1)
Haute-Normandie / Mor och dotter blogg / Morochdotters / Semester / Solnedgång / Varengeville-sur-Mer / falaises / semester i Frankrike
/ Allmänt / Foto /

Stockholms största blomsteräng?

Efter besöket på Etnografiska häromdagen tog jag vägen över Gärdet. Jag undrar om det inte är Stockholms största blomsteräng? Över ängen står Kaknästornet som en stolt vaktpost. Här kommer ett gäng bilder, utan kommentarer. Bilder jag vill dela med mig av för att de är så skönt somriga.
 
 
 
Flädern blommar alltjämt för fullt. Här finns recept på Flädersaft, som jag gjorde härom veckan.
 
 
Visst är det härligt med alla färger och former? Jag älskar det! Och jag blir glad långt in i själen.
 
/Elisabet :)