/
Allmänt /
Vardagsprat /
Kontraster
Jag känner mig glad, trött och ödmjuk inför livet. Igår skrev jag om hur jag provoceras av "Black Friday". Idag har jag varit med i en gemenskap som känns så långt ifrån all kommers en kan komma. Tillsammans med en grupp volontärer hade jag förmånen att vara med och servera vid "Lunch i gemenskap". Ett helt gäng kyrkor i Stockholms innerstad turas om att varje lördag servera lunch till en brokig samling av människor. Idag har jag fått dela så mycket glädje, fin gemenskap och goda ord, vid dukade bord. Vi har ätit god, hemlagad mat och lyssnat till sång av ett härligt gäng ungdomar. Det gör gott långt in i själen.
Jag känner tacksamhet över att få vara en del av detta och tacksamhet över att få möta så många fina människor!
/Elisabet :)