/
Allmänt /
Sagt, hört, och sett /
Människor och plantor
Det är sällan plantan det är fel på när växandet uteblir.
Det är omgivningens, eller rättare sagt,
kombinationen av förutsätttningar i den omgivande miljön
som förkrymper växten.
Det är då man kan behöva bli omplanterad på en annan plats.
Det behöver inte vara något fel på det gamla sammanhanget,
men när drömmen inte ryms är det dags att lämna.
När detta står klart måste vi vara drömmen mer trogen
än de just då omgivande förutsättningarna.
Tomas Sjödin, i boken
Den som hittar sin plats tar ingen annans
Det finns många likheter mellan oss människor och plantor. Vi behöver omvårdnad, näring och vatten. Precis som plantorna är vi lika och ändå olika. En del av oss mår bra av att stå i direkt solljus, en del behöver mer skugga. En del behöver kalkrik jord, andra tål det inte. En del ska vattnas rikligt, andra mer sparsamt. När rätt förutsättningar inte finns, då förkrymper vi. Då kan rötterna behöva få luftas och sedan planteras i ny jord för att växten ska ta ny fart. Det är långt ifrån alltid vi ser och förstår våra egna behov. Det kan behövas att någon annan varsamt plockar upp oss och lika varsamt planterar oss på en ny plats.
Vi är alla med och skapar förutsättningarna för den andres växt, där vi finns.
/Elisabet :)
Bilderna är hämtade från ett inlägg jag skrev i mars 2014, med rubriken Ny jord, också det en text om plantor och människor...
Ha en fin fredag