/
Allmänt /
Vardagsprat /
Att försonas med sina skavanker
Att förlåta mig själv är motsatsen till att bortförklara och skylla på andra.
Det är att ge kärlek just till det människobarn som är jag
- det barn som ytterst är beroende av just min barmhärtighet.
- det barn som ytterst är beroende av just min barmhärtighet.
Det hjälper inte mycket om Gud och andra människor förlåter och ger kärlek,
om jag inte själv bejakar min ofullkomlighet
- och medvetet väljer att se på mig själv med vänliga ögon.
om jag inte själv bejakar min ofullkomlighet
- och medvetet väljer att se på mig själv med vänliga ögon.
Margareta Melin,
i boken Förlåta och bevara sitt hjärta
Vi lever i en tid där mycket handlar om mig och mitt och där vårt "varumärke" ständigt står i fokus. Vi ska ständigt sända rätt signaler till vår omgivning, via sociala medier eller i "direktsändning" där vi finns i vår vardag. Ett ständigt sökande efter att leva upp till ideal, som vi uppfattar att andra formulerar det eller som vi skapar själva.
Men det idealet existerar inte. Om vi istället vågar acceptera och försonas med våra skavanker och brister så händer något i våra liv. Ett fönster öppnas upp och det blir så mycket lättare att andas... Och vet du - jag tror att det smittar. Om någon av oss börjar, så kan fler följa efter... Då kanske vi kan få leva i ett mer mänskligt samhälle.
/Elisabet :)